Unger Hälsa                                  

               Leg.  sjukgymnast Kerstin Unger

Psykosomatik  

 
Muskulaturen är en essentiell, dvs. livsnödvändig, del hos människan, som medger rörelse både emotionellt och motoriskt.

Människan är en odelbar helhet av kropp och själ. Kroppen är med oss i allt vi gör. Den ger ständigt information till den medvetna delen av vår hjärna om både faror och möjligheter. Till exempel när någon ler mot dig, så aktiveras också dina glädjemuskler (m zygomaticus) och du ler innan  det har nått ditt medvetande. Från de små glädjemusklerna går signaler till hjärnan som kan registrera känslan av glädje och då kan du le ett ännu lite större leende. 

Kroppen talar också om när något är i obalans i vårt liv. När våra strategier inte är tillräckliga för att hantera inre upplevelser och yttre belastningar i de sammanhang vi befinner oss och är hänvisade till, kan det uppkomma psykosomatiska symptom. Med andra ord, när våra tankar, ord, känslor och handlingar inte räcker till för att hantera svårigheter vi råkar ut för i livet kan det uppkomma symptom och sjukdomar. Genom det psykosomatiska symptomet försöker kroppen att "säga något" till oss om att det inte står rätt till. Exempel på symptom som kan vara psykosomatiska är huvudvärk, muskelsmärta,  spänningsproblem, besvär från mag- och tarmkanalen, svindel, hjärtklappning, förhöjt blodtryck, ångest och oro. 

På samma sätt som våra tankar kan ge våra upplevelser en mening, så har kroppen en mening när den försöker "säga något" med det psykosomatiska symptomet.

Kroppens muskler är en del av det psykologiska försvaret. Musklerna reagerar på både yttre och inre stress. De kan reagera med ökad spänning och bli överspända/hypertona. De kan också reagera med minskad spänning och bli underspända/hypotona och tappa kraft och energi. Hypertona muskler behöver lära sig att slappna av medan hypotona muskler har behov av att bygga upp kraft och energi.